Arbetsmiljöhistorik

Copyright © All Rights Reserved

Historik

Arbetsmiljöarbetets utveckling!

Risker har och tillhör vårt dagliga liv i olika former. På fritiden liksom i vår yrkesverksamhet upplever vi dem dagligen men vi tänker inte så mycket över det eftersom det mesta går på rutin. Goda erfarenheter som vi har vunnit genom ett långt arbetsliv gör oss osårbara, tror vi. Tyvärr har några fått uppleva olyckor med mer eller mindre allvarliga konsekvenser, inte bara för individen ifråga utan likväl för familj, närstående, vänner och kollegor kan den nya situationen förändra levnadsvillkoren drastiskt.

Var det bättre förr då? Låt oss titta bakåt i tiden och se hur arbetsmiljöbetingelserna för arbetstagare har utvecklats:

  • Gamla testamentet: Redan i det gamla testamentet uppmanades det om att "när du bygger ett nytt hus, skall du förse taket med bröstvärn, för att du icke må draga blodskuld över ditt hus, om någon faller ned därifrån". (5:e Moseboken, Kap. 22, Vers 8)
  • 400 år före Kristus: Vid utförandet av vissa hantverk och konstarbeten visar Hippokrates på att många lider av hälsoproblem. Han uppmanar dessa yrkesarbetare till regelbundna läkarundersökningar.
  • 1300-talet: I "gruvordningen" ( en typ "sjukkassa" ) fastställdes arbetsmiljökrav för att förhindra de omfattande olyckor som förekom vid gruvdrift. Förövrigt fanns i den gamla folktron att världen var befolkad av ett stort antal övernaturliga väsen. I skogen fanns skogsrået, i bergen trollen och jättarna, i sjöar och bäckar levde näcken och strömkarlen, i stall och hyttor (masugnar) vakade tomtar över arbetet. Det var viktigt att man följde dessa seder för att undvika att dra på sig olycka. Vid vissa bygg- och bergarbetsplatser vakar fortfarande helgonet och jungfrun "Sankta Barbara" över arbetet.
  • 1531: Paracelsus befattar sig med silikos och andra sjukdomar som uppträder hos gruvarbetarna, speciellt vid arbete med bly och kvicksilver.
  • 1746: En holländsk guldsmed uppfinner "Fingerhatten" av metall som skyddar fingret vid syarbete.
  • 1785: Industraliseringen tar fart i England och ångdrift införs på många industrier, som tidigare varit mindre verkstäder. Därmed förändras också riskbilden för arbetstagare väsentligt.
  • 1800-talets början: Industraliseringen förstärks genom ökad mekanisering. Arbetsdagarna på spinnerier och väverier I Storbrittanien blir längre och det är inte ovanligt med 14 timmars arbetsdag för barn och kvinnor, allt för att upprätthålla försprånget inom den engelska industrin. Höjd risker med svåra konsekvenser är följden då arbetsskydd saknas. Det var upp till var och en att se upp för de faror som existerade.
  • 1802: Första lagen i England till skydd för barn vilket 1833/34 också gällde kvinnor.
  • 1889: Yrkesfarelagen tillkom vilket innebar att staten fick insyn i den industriella verksamheten.
  • 1890: Yrkesinspektionen kom till för att hålla kolla på faror inom industrin.
  • 1905: Yrkesfarekommitén tilkommer efter ett beslut av H. M. Konungen som får till uppgift att utöva revision på befintliga lagar, speciellt i avvseende på kvinnor och minderåriga verksamma inom industriell produktion. Denna revision utgör grundlag för tillkommande arbetarskyddslagen.
  • 1912: Arbetarskyddslagen trädde i kraft och ersatte yrkesfarelagen.
  • 1940-talet: En sektion för yrkeshygien inrättades inom Statens institut för folkhälsa.
  • 1949: Arbetarskyddsstyrelsen inrättades med huvudkontor i Solna. Myndigheten låg över Yrkesinspektionen med distrikt runt om i landet.
  • 1950-talet: Forskarnas behov av litteratur ökade, vilket syns på det stora antalet tidsskrifter från den tiden. Bibliotek byggdes upp inom det SAF-grundade Personaladministrativa rådet, PA-rådet. Så småningom skapades även en databas, PADOK, med 30 000 referenser.
  • 1966: Sektionen för yrkeshygien bildade Arbetsmedicinska institutet tillsammans med Arbetsfysiologiska institutet och yrkesmedicinare från Karolinska sjukhuset.
  • 1976: Första förbudet mot blå asbest. Totalförbud för all asbest kom 1982.
  • 1977: Arbetslivscentrum startade och tog över PA-rådets bibliotek och databasen PADOK med framför allt sociologiskt inriktad forskning. Arbetslivscentrum var ett fristående statligt forskningsinstitut med uppdraget att dels forska, dels vara rådgivande organ för forskning och utveckling på arbetslivsområdet.
  • 1978: Arbetsmiljölagen tillkom. Begreppet arbetsmiljö myntades. Lagen omfattar även arbetstagarnas psykiska hälsa och välmående, så kallad psykosocial arbetsmiljö.
  • 1987: Arbetsmiljöinstitutet blev en forskningsavdelning inom Arbetarskyddsstyrelsen.
  • 1989: I de olika medlemsstaterna inom EU existerar olika arbetsmiljöstandarder. För att förbättra och undvika en ojämn konkurrenssituation på bekostnad av arbetsmiljön enas kommissionen inom EU om en gemensam riktlinje; Rådets Direktiv "89/391 EEG" av den 12. Juni 1989. Därmed följde en rad särdirektiv från EU-rådet som kontinuerligt etablerades.
  • 1990: Arbetslivscentrum döptes om till Institutet för arbetslivsforskning.
  • 1992: EU rådets direktiv 92/57/EEG klubbades igen gällande minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (åttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet som sedermera förklarade vilka skyldigheter en byggherre har och kravet på en samordnande koordinator i arbetsmiljöfrågor ( i Sverige kallad Byggsarbetsmiljösamordare, BAS/P. P för projektering ) vilket först trädde i kraft i Sverige den 1 Januari 2009.
  • 1995: Institutet för arbetslivsforskning slogs ihop med Arbetsmiljöinstitutet och blev Arbetslivsinstitutet.
  • 2001: Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen blir Arbetsmiljöverket.
  • 2007: Arbetslivsinstitutet läggs ner den 30 juni 2007. Arbetslivsbibliotekets samlingar flyttas till Stockholms universitet.
  • 2007: EU:s Kemikaliedirektivet 1907/2006 (REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) Den harmoniserade tillämningen och förenklade formen av kemikalielagstiftningen gällde alla EU medlemsstater samtidigt.